Dansbandsmänniskor gottar sig i andras misär

Hur kan dansbands-fanatiker vara så förbannat glada? Dansbandsmusik handlar ju bara om olycka och krossade hjärtan. Varenda jävla låt handlar om någon människa som förlorat sin kärlek och nu sitter och är bitter över vad som hänt.

Är det något att vara glad över? Det handlar ju för fan bara om att gotta sig i andras olycka. Dansa runt som idioter till låtar om självmordsbenägna personer som förlorat allt som gjorde dem glada. Fy fan för sådana människor, att de inte skäms.

Lyssna på den här låten med Wizex bara, ”När jag behövde dig mest” …

httpv://www.youtube.com/watch?v=3LHqBsq1AaM

”Jag behöver någon som kan ge mig tröst för du svek mig när jag behövde dig mest”

…och den här med Vikingarna, ”Du gav bara löften” …

httpv://www.youtube.com/watch?v=v5wmcEyEgc4

”Aldrig mer kan jag finna någon som kan ge mig tröst, du gav bara löften som jag ej förstod”

Det är ju för jävligt det som hänt dessa människor, de behöver ju stöd och en axel att luta sig mot. Det ska ju inte strös salt i deras sår genom att dansa till deras tårar.

Skärpning alla dansbands-dårar där ute, tänk efter lite och fundera på vad ni egentligen pysslar med.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *