Dumstrut – en strut att ha på huvudet

Dumstrut använde man förr i tiden när man tillexempel var dum och gjorde bus i skolan. Då sa läraren till dig på skarpen, slog dig över fingrarna med pekpinnen och gav dig en dumstrut att sätta på huvudet. Sedan fick du stå i ett hörn av klassrummet och skämmas tills du ångrade vad du gjort.

dumstrut

Idag används inte dumstrutar längre för det anses som förnedring. Man slår heller inte barn på fingrarna i skolan för det är aga och aga är förbjudet i Sverige idag. Men enligt Sven-Berit, vår levnads- och beteendespecialist (bl a), borde det fortfarande finnas för barn i dag är ovanligt dumma.

Se bara på omdömena de får i skolan. Det är för mycket flams och trams och för lite fokus på att lära sig, säger Sven-Berit i en intervju.

Vi tar inte ställning vare sig för eller mot dumstrut och aga, men vi tänkte bara att du ska veta så du får lite perspektiv på hur skolan är idag och hur det var förr. Barn idag har det för jävla bra egentligen.

Barn har inte ensamrätt på nöjesparker

Det är snart högsäsong för alla nöjesparker och djurparker nu. När man spanar in reklamblocken på tv märker man att alla parker hårdsatsar för att märka ut sig och locka så många som möjligt att besöka dem.

Det är givetvis kul med nöjesparker men är det inte mest barnen som har roligt. Jag tror inte, det känns i alla fall inte, som att vuxna kan släppa loss lika mycket. Det beror självklart på att barnen får ta så mycket plats. Min fråga är att vore det inte, om bara för en stund, skönt att slippa alla skrikande, glasskladdande och grinande, skrikande barn.

Nöjespark endast för vuxna en stund.

Jag är självklart inte emot att barn ska ha roligt men vi vuxna måste väl för fan få sitt också. Kan man inte införa ”barnfria” perioder, kanske 3-4 timmar per dag så att vuxna kan få vara lite galna utan att behöva ta hänsyn till griniga ungar. Jag tänker att det kan vara skönt att slippa oroa sig för att springa om kull ett vilset barn, att slippa allt jävla kladd och gnäll som barnen orsakar.

Kalla mig kall och hjärtlös, men det är vår förbannade rätt som vuxna att få freaka ur någon gång då och då. Det är inte bara barns rättigheter att för jämnan skita i allt och bara tänka på sig själva.

Rätta mig gärna om jag har fel, jag vet dock att det finns fler än jag som känner exakt samma sak, eller?